Allt som är mitt bär jag med mig

Inlägg taggade “Depression

Tillbaka men framåt

Dag 28 och ännu kvar på 89:an.
Hemma på permission till imorgon.
Innför den låsta dörren mötte jag en ny, öppnare och en så mycket mer kärleksfull värld än någonsin tidigare.
I en värld där jag från första stund bemöts som Lina- och inget annat.
Medicinerna som gjorde mig virrig är borta- och Jag är tillbaks. Dock lite stukad men mer Här än någonsin.
En diagnos mindre, som det ser ut nu…och framförallt ingen diagnos som har företräde till
vem jag är.
Inga mediciner som suddar mitt sinne och stjäler mitt minne.
Enda nya medicinen är vårdplanering, boendestödjare samt omtanke, stöd och medmänsklighet av många fina människor.

 

Annonser

ADHD/Bipolär- Läkemedelsträsk

Många bloggvänner med olika typer av neuropsykiatriska och samsjukkliga diagnoser är inne i samma läkemedelsträsk som jag befinner mig i.
Frågorna, tankarna och osäkerheten är många och stora.
I grund och botten handlar det ju inte enbart om ett välfungerande och välmående liv utan ohälsa- i grunden handar det är ett få Leva och inte Dö.
Att leva med en frisk kropp- det som är vår stomme!
Vilken nytta har jag av mina samlade och välfungerande tankar och känsloliv om min kropp är sjuk- och vice versa.

Det finns en systemfel,  byggt på bristande resurser och samarbeten mellan läkare, instanser och behandlare. Finns en skiljsvägg mellan neuropsykiatriker och den som inte är neurologisk inriktad på samma vis:
The principal difference between a psychiatrist or neuro psychiatrist ( neurologist ) Is that the Psychiatrist diagnoses and treats people with mental or emotional problems, using medications, group and /or individual psycho therapy. The neuro psychiatrist diagnoses and treats people when the illness stems from neurological causes. The neurologist makes much greater use of EEG’s, MRI’s Brain Scancs and CAT Scans..
Neuropsykiatriker= ADHD, neuropsyk funktionshinder
Psykiatriker= psykiska sjukdomar (Bipolär)

Jag menar inte nu att den ene inte har tillräckligt mycket kött på benen som den andre- men att det borde falla sig naturligt att specialiseringen är inriktad på ett vis där den andre kunde fylla vissa luckor.
Neuropsykiatriker har enligt min erfarenhet större kunskap om medicineringar kring ADHD än en allmänpsykiatriker har.
Liksom en psykiatriker säkerligen har mer erfarenhet kring medicineringar runt psykiska störningar/sjukdomar som schizofreni, bipoläritet, psykoser osv.
Om man är samsjuk som jag uppstår då risken att jag halkar snett mellan stolarna.
Hur man än vänder och vrider på det så är det patienten som tar smällen.
Vi vet alla hur det ser ut i psykiatrin idag gällande väntetiderna, behandlingar, tillgång till utredningar och inte minst hur olika rehabliiteringarna ser ut.
En får diagnos och medicin- sen är det tack och hej.
En annan får diagnos, medicin, samtalsstöd, terapi, medicinsk auppfljning regenbundet osv. Jag tillhör den sistnämnda och ser mig som Lyx patient.

På ett vis har det inte varit värst att jag känt mig så enormt sjuk- och fortfarande gör till stor del.
Värst är att sjukdomsupplevelserna skapat den värsta formen av sjuka för min del: tron att vara Inbillningssjuk!
Inbillningssjuka som  gjort mitt redan sköra psyke ännu mera tilltufsat och förvirrat!
När jag stått på alla fyra i timmar för inte kunnat djupandas en enda gång och får frågan om hur min ångestgrund ser ut, hur ska jag då svara?
”Jo tack, den finns….”
Har man inte ångest innan så får man det när man inte kan andas och har syrebrist.
Har man svår ångest får man å andra sidan andningsproblem.
Ett tag trodde jag att jag hade fått tillbaka en del sociala fobier jag haft för länge sen. När jag gick ut fick jag svårt att andas. Jag tänkte då att
”Åh nej, jag har fått social fobi, är rädd för folk utan att  jag vet om det….”
När det i själva verket är så att jag fick svårt att andas pga av den fysiska ”ansträngningen” det innebar att röra mig….

En annan sak som det gås miste om är att man kan få hjälp via Läkemedelsförsäkringen gällande biverkningar, men då måste man ju bli tagen på allvar för detta också.


ADHD/Bipolär- Lamotrigins History X

Finns olika graderingar av allergiska reaktioner och förgiftningar kring Stevens-Johnson, Lyells Toxic syndrom. Det som jag funnit i gradering stämmer följande på mig:
Erythema multiforme.
Min gode bloggvän Genrep skriver mycket om läkemedel och andra nytto-tips. Lägger ut kopia som jag skrivit åt dig (Genrep) men även andra som kanske kan ha nytta av det.
Har gjort utdrag och sammanfattat mail till min läkare/ssk som jag sen dec sökt hjälp för i mitt fysiska mående.
Tog lång tid innan jag lyssnade på någon om att det kanske var läkemedel som var boven bakom dramat.
Vad jag inte visste då var att Concertan kan ha effekt att ”skjutsa igång” biverkningarna på min Bipolär-medicin Lamotrigin.
Därför blev jag smått tillfälligt bättre när jag sänkte Concertan, men bara får väldigt kort tag, sen kom skiten tillbaka igen.
Ju mer jag sänkte Concertan, ju mindre biverkningar på Lamotriginen. Problem var ju att jag inte tålt Lamotriginen från början att antagligen successivt ”förgiftat” mig, elle rhur man ska uttrycka det.
Kopierar in listan som jag skrev till min läkare när jag förstod vad alla ”åkommor” kommer av. Vad som hör till vad eller inte vet jag ju inte egentligen.
Jag är inte den som springer till läkaren i första taget, inte den som stoppar i mig läkemedel utan vidare elelr för minsta lilla, men jag har känt mig nästintill hypokondrisk senaste året.
Men även där, har jag trott att jag antingen börjar bli ”gammal” (40) eller att det är psyket som krackelerar.
Nedanstående är i biverkningsförloppet som jag skrivit till min läkare:

Del 1- Från insättning av Lamtotrigin, Mars-09. (ingen concerta)

  • Nässelutslag. Ingen Atarax hjälpte. Var på Hjärnhälsan en gång och visade utslag. Ständig klåda.
  • Yr, föll ibland
  • Dimsyn
  • Ökade mensblödningar
  • Näsblod
  • Febertoppar
  • Frossa
  • ”gallvärk”
  • Svullnad anklar
  • Ofta blåsor på huden-
  • Ofta sår i munnen,m var ofta hos tandläkaren och problem med tandköttsinflammation. Köpte och använder mycket olika medel för komma tillrätta med detta.
  • Mörk urin
  • Ljuskänslig
  • Såriga tårkanaler
  • Efter min tatuering fick jag sas ”elefantfot” med ENORMA smärtor och brände som eld.
    Blev orörlig och haltade. Från foten till ovan knäet var allt som en vattenballong. Såg brännskadat ut och ”vattnigt”.
    Fick råd om Zyrlex vilket hjälpte.
    Därefter klarade jag inte exponera benet i solen resten av sensommaren utan att det blev ”brännskadat”.
    Var dessutom i min ”prime-time Mani”….
  • Bröstoperationen i September.
    Fick klåda som övergick normal läkningsklåda.
    Sökte akut till plastiken för det ”brann” runt brösten, som om någon höll en tändare intill huden.
    Huden var knallröd, vattnig och het.
    Man tog bort omläggningen och jag skötte det med kylbalsam, gel och luftade.
    Efter ett tag kunde jag dra loss hud från brösten och runt bröstvårtorna och trodde då detta var hudavlagringar pga ”svullnad”.
    Blev en ”komisk” grej när jag fick mina vänner att ”klökas” när jag drog av hud.
    Hade inte en tanke på att detta inte var normalt.
    Här var jag dessutom i mitt mani-klimax…

Gjorde inga kopplingar till läkemedel. Hittar alltid andra förklaringar.
Ex ljuskänslig, frossa, mörk urin, utslag, blåsor, reaktioner på huden, svullnad om anklar, munherpes- allt för att det var sommar.
”Ozonlagret var tunt och därför var jag känslig”…
Mina såriga tårkanaler trodde jag var för att jag grät ofta.
De ständiga nässelutslagen trodde jag var pga av stress.

Från December 2009 tills nu!
(Concertan sattes in i oktober-09)

  • Andningproblem!
    Förvärrades akut i december. Mer eller mindre slog ut mig i januari. Mailade dig.
  • Svimmat ofta.
    Vid 1 tillfälle föll jag utan förvarning från barstolen i köket i golvet. Fick hjälp krypa in i småkillarnas säng. Lade mig och Benjamin satt på kanten när jag återigen svimmade medan jag låg ner. Var vit om munnen och blå på insidan av tummen nr Hasse kom.
  • Svåra bröstsmärtor som strålade ut i vänster hand som höll i sig i timmar. Som en ihållande smärta som pulserade.
  • Normal vilopuls för mig är runt 55-60/min. Sen dec vilopuls framför tv:n 70-90.
    Oregelbunda pulsslag.
  • Blå fingrar och tår så fort jag gick ut, trots termostrumpor och dubbla handskar.
  • Klöker dagligen för jag inte får luft.
  • Svullnar om fingrarna, anklarna, vaderna, läpparna…
  • Stelnar om fingrarna som låser sig om jag sitter och skriver
  • Ögonproblem!
    Svider, river, bränner i ögonen.
    Alltid ”trött” i ögonen.
    Ser MYCKET sämre och bokade därför tid hos min optiker för 3 veckor sen.
    Optikern kunde inte ställa in synskärpa för inget ”stämde” med gamla journaler.
    Fick linser för astigmatismen utan synskärpa för se om ögonen behövde ”vila” eftersom man inte fick rätt på undersökningen.
    Fick skitont av linserna och blodkärlen sprack och får inte använda dem heller längre.
    Har ca 3 olika läsgöasögon beroende av ”ögonhumör”..
    Droppar linsvätska i ögonen för de svider annars.
  • Ljuskänslig!!!!!!!!!
    Kan inte längre sitta vid datorn kvällstid för jag blir bländad. Störs av mobilljus, datorljus, tv:n och går med solbrillor större delen av dygnet oavsett väder.
    Trodde detta var utmattningssymptom.
  • Ljudkänslig!
    Klarar inte höga ljud eller många ljud samtidigt!
    Samtidigt hör jag sämre när jag pratar i telefon, vid fikor osv,,.
    Köpte öronproppar för då hör jag bättre konstigt nog.
    Haft öronvärk och använt droppar i öronen.
    Fick lämna bio för några veckor sen.
    Trodde detta också var utmattningssymptom.
  • Febertoppar från en stund till en annan. Variationer är från 35-39…
    (trodde det var fel på termometern och bytat batteri en gång i veckan, och sedan trott att jag är annorlunda konstruerad i örat och därför missvisar den).
  • Ständig influensakänsla i kroppen.
    Alltid öm, som efter ett megastort styrketräningspass.
    Om någon smekt mig över armen lätt har det ibland blixtrat till för det gjort ont.
  • Mjölksyra i kroppen. Kraftlös.
    Vissa dagar orkar inte ens hålla uppe huvudet utan lutat mig mot en vägg med pannan.
    Får be de stora om hjälp med öppna burkar, bära småsaker osv.
  • Skakar/darrar– vissa dagar får barnen hjälpa mig med enkla saker (lägga i dosett, hålla i saker osv)
  • Sårig i halsen, alltid ”rivig” i halsen och svullna mandlar (trots att jag opererat bort mandlarna)
  • Munherpes ofta
  • Småsårig i underlivet (nej, inte herpes)
    Särskilt efter sex och blöder även då lätt, även när jag kissar.
    Har lännat prover, men inget är fel.
    Använder receptfritt ”kärring-gel” för det ska bli bättre.
  • Blöder näsblod lätt
  • Blöder ENORMA mängder mens
    Stor skillnad från vad som är brukligt för MIG! Blöder igenom plustampong samt dubbla mensskydd på ca 20 min.
  • STORA blåmärken på udda ställen och utan att jag slagit i mig
    Vid hemkomsten från akuten i lördags var jag alldeles blöt på armen.
    Visade sig att jag blött igenom två tröjor, en stickad tjock kofta OCH fodrad vinterjacka efter venflonen. Tog ca 45 min att få stopp på blödningen.
    Efter många år i vården tidigare vet jag att det INTE handlar om att man måste ”hålla tryck” när man dragit venflonen…
  • Mörk urin.
    Reagerat senaste tiden eftersom jag numera försökt skärpa mig med vätska och det inte är sommar so jag kan skylla på.
  • Smärtor i höger sida och ”i magen”.
    Får hugg i sidan som vid gallsmärtor. Jag har trott att min galloperation misslyckats, men tyckt det varit konstigt eftersom smärtorna inte kommer som det brukar vid vanliga gallproblem.
  • Hudproblem!
  •  

    Ansiktet
    Från i somras har jag använt kylande gelé för jag ofta blir rödflammig och svullen i ansiktet och framförallt het i huden. Bränns.
    Har ständigt flaskor med kylbalsam och gel hemma. Kalla ansiktsmasker och baddar.
    Började fjälla i ansiktet och smörjer in mig med fotsalva eller Helosan, ändå är jag torr och fnoskig.
    Smörjer jag inte så svider det enormt i ansiktet och då svullnar jag.
    Läpparna
    Har sedan i januari svullnat om läpparna emellanåt och de har känts ”avdomnade”.
    Haft ont i ”konturerna” runt läpparna och även ”fjällat”.
    Använt Helosan.
    Kroppen
    Hela tiden haft återkommande kliande utslag (nässelutslag) sedan förra året. Läs ovan.
    Senaste 3 veckorna har jag haft stora rödflammiga kliande områden på låren, fotvalven, under fötterna, på händernas ovansida, mellan fingrarna, ljumskarna, runt brösten,under armhålorna och på ryggen, samt på rumpan.
     För 10 dagar sen trodde jag att jag fått fotsvamp eftersom jag fick klåda och besvär under fötterna, tårna som kliade ihjäl mig!
    Körde Daktacort. Blev bara värre. Övergick från ”bara klia” till ”eld”- brände otroligt mycket, plus att händerna återigen började klia och bränna på samma sätt som i januari.
    Samtidigt så trodde jag att jag hade fått svamp under brösten, armhålorna, ljumskarna så flera gånger om dagen tvättade jag med klorhexedin, alsollösning och lade kompresser mellan vecken och kylde.
    Extremt noga med hygienen överlag, handsprit osv osv.

    Lördagkväll 17 April
    Ont av ”fotsvampen”. Klippte bort hud som fjällat, rengjorde och baddade.
    Fick mer ont.
    Ringde sjukvårdsrådgivningen för råd om svamp.
    Snabb/oregelbunden puls, tryck överbröstet, svårt att andas, skakig och yr är mitt allmäntillstånd sen några månader, men Hasse fick nog.
    Ringde ut till medicinen akut som bad mig komma.
    Kom in direkt, fick betapred/tavegyl. Klådan fortsatte i öronen, rev i halsen, bakom näsan, ansiktet, läpparna svullnade, ryggen, fötterna och hårbotten fortsatte klia.
    Fick adrenalin och något annan spruta.
    Då sjönk pulsen 30 slag/min.
    Jag tog mitt första djupa andetag på evigheter!

Skitsamma i klåda, het hud eller annat- för mig var vinsten att känna andetagen hela vägen ner i lungorna och en lugnare puls.


ADHD/Bipolär- Lamotriginförgiftad/allergisk

Jag har varit läkemedelsförgiftad!
Jag har sedan många månader varit jävligt sjuk i kroppen.
Så sjuk att jag varit handikappad i tillvaron. Ständig mjölksyra och totalt kraftlös majoriteten av tiden.
Trodde först det var PTSD, ångestsyndrom osv….sen att det var Concertan…
Men trots ständiga sänkningar av Concertan har jag bara blivit tillfälligt bättre för sen bli sämre igen.
En hel del hudproblem har jag haft sen förra året. Använt kylbalsam, olika gel och annat.
Hudreaktioner som jag trott var pga av stress och psykisk ohälsa.
Övrig problem jag haft senaste tiden:
ljuskänslighet- kan ej gå utan solbrillor
 inte se tv, ej sitta vid datorn på kvällarna…
Ljudkänslig!
Kombinationen ljus/ljudkänslig har gjort jag inte kunnat se film bla.
Enorma blödningar!
Forsande mens, stora blåmärken från ingenstans, kärl i ögat som spruckit…
Svullnader i leder, ansiktet, läppar….
Ögonproblem!
Svider, river och bränner i ögonen! Ser enormt dåligt och tjatat livet ur
mig hos optikern. Optikern som plötsligt inte kan ställa in synskärpan.
Listan kan göras mega lång.

För tre veckor sen startade jag min höjning av Lamotrigin.
I lördags blev det akut.
Hamnade på medicinen akut.
Fick först kortisontabletter och Tavegyl, men det blev värre ändå.
Slutade med Adrenalinspruta…och istället för att pulsen skulle skena som den brukar av Adrenalin, sjönk pulsen 30 slag/min.
Vilken lättnad!!!!!!!!!!!!!!
Efter att haft en oregelbunden och hysteriskt hög puls i månader kändes kroppen plötsligt som när man drar ur badkarsproppen!
Jag tog mitt första RIKTIGA djupa andetag på månader kändes det som!
Vad hände?
Jag har varit läkemedelsförgiftad sen lång tid tillbaka!
Något man kallar för Lyells syndrom eller liknande.
Får aldrig mer ta mina Lamotrigin för det bipolära utan ska sättas in på ny.
Men nu hänger jag i luften!
Har inga säkerhetslinor i det Bipolära!
Ingen medicin.
Vet inte om kroppen ska vila, följas upp eller vilken plan som gäller för
nya medicineringen.
Det enda jag vet är att jag aldrig var inbillningssjuk.
Det enda jag vet att jag inte är bra ännu-
men lyckan är att jag kan andas!
Jag är rädd för vad som skett i min kropp!
Jag är rädd för hur länge jag klarar mig utan Bipolära säkerhetslinor!


ADHD/Bipolär- hjärnan är en jävla ögontjänare

Sitter och tar igen mig en liten stund.
Börjat komma tillbaka till den där känslan som gör det roligt att laga mat och bjuda på  middagar.
Jag gjorde det jätte ofta ”förr”…dvs för ca 10-12 år sen.
Ikväll ska jag ha middag. Alla barnen ska vara med också.
Hållt på hela dagen med middag, två av mina allra närmaste vänner- systrar som vi kallar varandra- kommer hit på middag.
Har gjort tacos på begäran av barnen, sedan amerikansk marängcitronpaj och en Fransk kladdkaka med ”riktig” choklad.
Intressant nog; den ena har jag känt sen 20-års åldern, den andra sen vi var 15 år. MEN de har egentligen aldrig träffats på detta sättet och känner egentligen inte varandra heller.
Hade två bråk på eftermiddagen dock som sänkt mig.
Ångest för första gågen på evigheter. Inte ens i mina dippar/låga perioder har jag någon större ångest numera.
Men nu, idag…en timme innan alla kommer.
Typiskt! Stressar mig! Ledsen!
Så jävla lite som krävs för jag ska vackla och snubbla…vill inte ”ner där” nu. De där tankarna på min ”fribiljett” uppenbarar dig i små flashar och jag trycker genast bort dem, men de fastnar där i mellangärdet på något vis, men jag låtsas inte om dem. Kanske är det min hjärna som agerar ögontjänare men jag ska överlista dessa jävla tankar denna gången med.
Fan vad irriterad och frustrerad jag blir…så här ”skör” (?) var jag inte förr.
Inte på långa vägar.
Jag brukar palla trycket för ”småsaker”.
Antar jag nådde min gräns för det där trycket för några månader sen, försöker acceptera…ser det hos alla andra som mår dåligt, men svårt med acceptensen hos mig själv.
Hur blev det så här egentligen?


ADHD/Bipolär- Meds.höjningar och icke-slutförda projekt

 

Ofärdig hall....igen...

Ofärdigt ”design-make-over-bord”…

Höjde min medicinering av Lamotriginen i onsdags.
Märktes direkt…gäspade halva dagen…spännband om huvudet.
Igår fick jag tillbaka biverkningarna jag haft på Concertan plötsligt.
Ringde läkemedelscentralen och fick veta att biverkningarna av Concertan kan öka med dosen/höjningen av Lamotriginen….
Så idag sänkte jag Concertan ytterligare.
Får prata med min läkare nästa vecka när jag ska dit.
Jävla pussel hela tiden….
För övrigt?
Har tränat var dag. Stolt över att jag kommer iväg även om det är en stor ansträning.
Har turen att kunna stänga in mig i en av salarna på gymmet och vara ifred med mitt hopprep. Har funnit en tid också där det nästintill inte finns några folk alls som tränar…mer än några få pensionärer.
HAr ofta dippar framåt seneftermiddagarna och kvällarna dock…
Lätt för tjuta, men så får det väl vara ett tag.
Är glad däremellan och det är jag tacksam för.
Återigen är hallen i kaos. Målade EN avfyra väggar innan luften tog slut i början av vecka så nu står det målarburkar och tillbehör i en hörna och psykar. Slutföra? Ja, men en annan dag….;-)


ADHD/Bipolär-Varningar om Zyprexa läkemedel

Vilka val gör vi när det gäller medicinering?
Vilka valmöjligheter har vi?
Vilka alternativ finns att inte övermedicineras?
Vilken energi är vi själva beredda att lägga och prova INNAN medicinering är sista alternativet?
Vilken tillgång har vi till alternativa behandlingar; KBT, psykoterapi, sjukskrivningar osv?
Jag har de senaste två gångerna haft intressanta diskussioner med min läkare Björn. Han är intressant att prata och känner mig trygg, fri och öppen i samtalen.
Vi har diskuterat hur man ska kunna balansera den Bipolära delen av mig.
Jag är noggran med att kolla upp vad det är man vill stoppa i mig.
Jag kan visst ta medicin med svåra biverkningar så länge jag själv får välja vilka risker jag tar och kan väga för/-nackdelar mot varandra.
(som med Concertan).
Fann dock info om medicinen jag är misstänksam mot och känner jag måste frågasätta. Jag har aldrig haft psykotiska inslag eller liknande vare sig jag är Hypomanisk (mild) eller Manisk. (kraftig).
Jag sa att ”ska jag ta den där medicinen, Zyprexa,  kommer du ha mig krälandes här utanför 3 ggr/veckan; blir jag inte sjuk av den kommer jag garanterat tro jag är det”.
Det var de värsta biverkningar jag läst- för mig- blev bipacksedeln till Concertan en fis i rymden.
Blev inte bättre av att jag fann att läkemedelsbolaget som gör medicinen man vill ge mig i oktober fick betala de största böter i USAS historia och gigantiska belopp i skadestånd till olika stater.
Just diskussionen kring att jag TROR jag blir sjuk av medicinen, även om jag inte är det i egentligen mening- gjorde mig full i skratt själv.
Jag ser mig numera nästan som ”läkemedels-hypokondriker”….;-)
MEN, å andra sidan är jag jätte känslig för biverkningar överlag och kanske inte konstigt jag är misstänksam.
Nåväl, medicinerna är ingen lek alls.
Lamotriginen jag tar är en sk stämningsutjämnare. Enkelt sätt trycker den undan depressionsdelen så den inte blir lika djup (eller långvarig?)
Eftersom jag ganska ofta drar iväg i HYPOMANI så funderas det över om man skulle medicinera på andra hållet. Dvs ”betongkeps” som trycker HYPOMANIN neråt. Hänger ni med?
Fick utskrivet PYTTEDOS Zyprexa, men som vanligt, stoppar jag sällan i mig något utan att verkligen kolla vad det är och kolla konsekvenserna.
MEN! Bara när jag öppnade bipacksedeln reagerade jag på texten:
”Tabletterna tas genom munnen…..” Spontant tänkte jag att ”vad i helvete, är det skrivet för idioter?”. Normalt står det att tabletterna ska sväljas med halvt glas vatten osv….. MEN tas genom munnen….hm!
Biverkningarna var katastrofa och jag funderade över vad som finns rapporterat kring dessa.
Jag sökte massor. Och fann en del:
”Plötsligt dödsfall. Diabetesrisken är MYCKET hög, metabolismen katastrof och de festa går upp massor i vikt, risk för hjärt/kärl/TIA, spasmer, rullande ögon osv osv..”
Efter en del länkande fann jag att i USA har läkemedelsverket som gör Zyprexa fått betala historiens största böter och skadestånd pga av biverkningar osv. Men inte ett ljud här i Sverige, vilket i sig Uppdrag granskning gjorde ett program om.Varför tystades detta?
Nåväl. Jag är visserligen självmordsbenägen men vill gärna självbestämma det och inte leva under ”plötsligt dödsfall”, efter att kämpat för gå ner 46 kg vill jag inte bli fetför har jag inte blivit deppad innan och hoppa på Torso skulle jag fan göra det då. Att sitta och fika med spasmisk tunga och rullande ögon är inte heller så intressant.
Läkare Björn är dock ingen som pådyvlar och vi har intressanta samtal kring mina svängningar och hypomani kontra mani.
Detta kommer jag skriva om senare också.
Här kommer lite intressanta länkar jag fann om Zyprexa:
Zyprexa i Fass
Zyprexa
Skandalen
Läkemedelsverkets data om risker
EMEAS varning
Wall Street Journal.blog om böter
Reuter 12 januari 2010
Uppdrag gransknings kritik på utebliven reaktion om varningarna
Fox News januari 2009 om stämningen av LILLY läkem.bolag
Finns fler länkar i Läkemedelslistan på höger!

Vill poängtera att om jag hade varit så pass sjuk i mina episoder att konsekvenserna både för mig själv och mina nära blev svåra och smärtsamma, eller om jag ofta gick över gränsen mellan Hypomani och mani, skulle jag trots allt ta medicineringen.
Eller är dealen som nu. Jag skapar ett nätverkskontrakt- och om jag går över i mani utan att inse konsekvenserna får man göra en LTP och om man då trycker i mig ex Zyprexa är detta ok. MEN är ingen jag skulle fprtsätta med på frivillig bas iaf.