Allt som är mitt bär jag med mig

Inlägg märkta “strategier för manier

ADHD/Bipolär- Lamotrigins History X

Finns olika graderingar av allergiska reaktioner och förgiftningar kring Stevens-Johnson, Lyells Toxic syndrom. Det som jag funnit i gradering stämmer följande på mig:
Erythema multiforme.
Min gode bloggvän Genrep skriver mycket om läkemedel och andra nytto-tips. Lägger ut kopia som jag skrivit åt dig (Genrep) men även andra som kanske kan ha nytta av det.
Har gjort utdrag och sammanfattat mail till min läkare/ssk som jag sen dec sökt hjälp för i mitt fysiska mående.
Tog lång tid innan jag lyssnade på någon om att det kanske var läkemedel som var boven bakom dramat.
Vad jag inte visste då var att Concertan kan ha effekt att ”skjutsa igång” biverkningarna på min Bipolär-medicin Lamotrigin.
Därför blev jag smått tillfälligt bättre när jag sänkte Concertan, men bara får väldigt kort tag, sen kom skiten tillbaka igen.
Ju mer jag sänkte Concertan, ju mindre biverkningar på Lamotriginen. Problem var ju att jag inte tålt Lamotriginen från början att antagligen successivt ”förgiftat” mig, elle rhur man ska uttrycka det.
Kopierar in listan som jag skrev till min läkare när jag förstod vad alla ”åkommor” kommer av. Vad som hör till vad eller inte vet jag ju inte egentligen.
Jag är inte den som springer till läkaren i första taget, inte den som stoppar i mig läkemedel utan vidare elelr för minsta lilla, men jag har känt mig nästintill hypokondrisk senaste året.
Men även där, har jag trott att jag antingen börjar bli ”gammal” (40) eller att det är psyket som krackelerar.
Nedanstående är i biverkningsförloppet som jag skrivit till min läkare:

Del 1- Från insättning av Lamtotrigin, Mars-09. (ingen concerta)

  • Nässelutslag. Ingen Atarax hjälpte. Var på Hjärnhälsan en gång och visade utslag. Ständig klåda.
  • Yr, föll ibland
  • Dimsyn
  • Ökade mensblödningar
  • Näsblod
  • Febertoppar
  • Frossa
  • ”gallvärk”
  • Svullnad anklar
  • Ofta blåsor på huden-
  • Ofta sår i munnen,m var ofta hos tandläkaren och problem med tandköttsinflammation. Köpte och använder mycket olika medel för komma tillrätta med detta.
  • Mörk urin
  • Ljuskänslig
  • Såriga tårkanaler
  • Efter min tatuering fick jag sas ”elefantfot” med ENORMA smärtor och brände som eld.
    Blev orörlig och haltade. Från foten till ovan knäet var allt som en vattenballong. Såg brännskadat ut och ”vattnigt”.
    Fick råd om Zyrlex vilket hjälpte.
    Därefter klarade jag inte exponera benet i solen resten av sensommaren utan att det blev ”brännskadat”.
    Var dessutom i min ”prime-time Mani”….
  • Bröstoperationen i September.
    Fick klåda som övergick normal läkningsklåda.
    Sökte akut till plastiken för det ”brann” runt brösten, som om någon höll en tändare intill huden.
    Huden var knallröd, vattnig och het.
    Man tog bort omläggningen och jag skötte det med kylbalsam, gel och luftade.
    Efter ett tag kunde jag dra loss hud från brösten och runt bröstvårtorna och trodde då detta var hudavlagringar pga ”svullnad”.
    Blev en ”komisk” grej när jag fick mina vänner att ”klökas” när jag drog av hud.
    Hade inte en tanke på att detta inte var normalt.
    Här var jag dessutom i mitt mani-klimax…

Gjorde inga kopplingar till läkemedel. Hittar alltid andra förklaringar.
Ex ljuskänslig, frossa, mörk urin, utslag, blåsor, reaktioner på huden, svullnad om anklar, munherpes- allt för att det var sommar.
”Ozonlagret var tunt och därför var jag känslig”…
Mina såriga tårkanaler trodde jag var för att jag grät ofta.
De ständiga nässelutslagen trodde jag var pga av stress.

Från December 2009 tills nu!
(Concertan sattes in i oktober-09)

  • Andningproblem!
    Förvärrades akut i december. Mer eller mindre slog ut mig i januari. Mailade dig.
  • Svimmat ofta.
    Vid 1 tillfälle föll jag utan förvarning från barstolen i köket i golvet. Fick hjälp krypa in i småkillarnas säng. Lade mig och Benjamin satt på kanten när jag återigen svimmade medan jag låg ner. Var vit om munnen och blå på insidan av tummen nr Hasse kom.
  • Svåra bröstsmärtor som strålade ut i vänster hand som höll i sig i timmar. Som en ihållande smärta som pulserade.
  • Normal vilopuls för mig är runt 55-60/min. Sen dec vilopuls framför tv:n 70-90.
    Oregelbunda pulsslag.
  • Blå fingrar och tår så fort jag gick ut, trots termostrumpor och dubbla handskar.
  • Klöker dagligen för jag inte får luft.
  • Svullnar om fingrarna, anklarna, vaderna, läpparna…
  • Stelnar om fingrarna som låser sig om jag sitter och skriver
  • Ögonproblem!
    Svider, river, bränner i ögonen.
    Alltid ”trött” i ögonen.
    Ser MYCKET sämre och bokade därför tid hos min optiker för 3 veckor sen.
    Optikern kunde inte ställa in synskärpa för inget ”stämde” med gamla journaler.
    Fick linser för astigmatismen utan synskärpa för se om ögonen behövde ”vila” eftersom man inte fick rätt på undersökningen.
    Fick skitont av linserna och blodkärlen sprack och får inte använda dem heller längre.
    Har ca 3 olika läsgöasögon beroende av ”ögonhumör”..
    Droppar linsvätska i ögonen för de svider annars.
  • Ljuskänslig!!!!!!!!!
    Kan inte längre sitta vid datorn kvällstid för jag blir bländad. Störs av mobilljus, datorljus, tv:n och går med solbrillor större delen av dygnet oavsett väder.
    Trodde detta var utmattningssymptom.
  • Ljudkänslig!
    Klarar inte höga ljud eller många ljud samtidigt!
    Samtidigt hör jag sämre när jag pratar i telefon, vid fikor osv,,.
    Köpte öronproppar för då hör jag bättre konstigt nog.
    Haft öronvärk och använt droppar i öronen.
    Fick lämna bio för några veckor sen.
    Trodde detta också var utmattningssymptom.
  • Febertoppar från en stund till en annan. Variationer är från 35-39…
    (trodde det var fel på termometern och bytat batteri en gång i veckan, och sedan trott att jag är annorlunda konstruerad i örat och därför missvisar den).
  • Ständig influensakänsla i kroppen.
    Alltid öm, som efter ett megastort styrketräningspass.
    Om någon smekt mig över armen lätt har det ibland blixtrat till för det gjort ont.
  • Mjölksyra i kroppen. Kraftlös.
    Vissa dagar orkar inte ens hålla uppe huvudet utan lutat mig mot en vägg med pannan.
    Får be de stora om hjälp med öppna burkar, bära småsaker osv.
  • Skakar/darrar– vissa dagar får barnen hjälpa mig med enkla saker (lägga i dosett, hålla i saker osv)
  • Sårig i halsen, alltid ”rivig” i halsen och svullna mandlar (trots att jag opererat bort mandlarna)
  • Munherpes ofta
  • Småsårig i underlivet (nej, inte herpes)
    Särskilt efter sex och blöder även då lätt, även när jag kissar.
    Har lännat prover, men inget är fel.
    Använder receptfritt ”kärring-gel” för det ska bli bättre.
  • Blöder näsblod lätt
  • Blöder ENORMA mängder mens
    Stor skillnad från vad som är brukligt för MIG! Blöder igenom plustampong samt dubbla mensskydd på ca 20 min.
  • STORA blåmärken på udda ställen och utan att jag slagit i mig
    Vid hemkomsten från akuten i lördags var jag alldeles blöt på armen.
    Visade sig att jag blött igenom två tröjor, en stickad tjock kofta OCH fodrad vinterjacka efter venflonen. Tog ca 45 min att få stopp på blödningen.
    Efter många år i vården tidigare vet jag att det INTE handlar om att man måste ”hålla tryck” när man dragit venflonen…
  • Mörk urin.
    Reagerat senaste tiden eftersom jag numera försökt skärpa mig med vätska och det inte är sommar so jag kan skylla på.
  • Smärtor i höger sida och ”i magen”.
    Får hugg i sidan som vid gallsmärtor. Jag har trott att min galloperation misslyckats, men tyckt det varit konstigt eftersom smärtorna inte kommer som det brukar vid vanliga gallproblem.
  • Hudproblem!
  •  

    Ansiktet
    Från i somras har jag använt kylande gelé för jag ofta blir rödflammig och svullen i ansiktet och framförallt het i huden. Bränns.
    Har ständigt flaskor med kylbalsam och gel hemma. Kalla ansiktsmasker och baddar.
    Började fjälla i ansiktet och smörjer in mig med fotsalva eller Helosan, ändå är jag torr och fnoskig.
    Smörjer jag inte så svider det enormt i ansiktet och då svullnar jag.
    Läpparna
    Har sedan i januari svullnat om läpparna emellanåt och de har känts ”avdomnade”.
    Haft ont i ”konturerna” runt läpparna och även ”fjällat”.
    Använt Helosan.
    Kroppen
    Hela tiden haft återkommande kliande utslag (nässelutslag) sedan förra året. Läs ovan.
    Senaste 3 veckorna har jag haft stora rödflammiga kliande områden på låren, fotvalven, under fötterna, på händernas ovansida, mellan fingrarna, ljumskarna, runt brösten,under armhålorna och på ryggen, samt på rumpan.
     För 10 dagar sen trodde jag att jag fått fotsvamp eftersom jag fick klåda och besvär under fötterna, tårna som kliade ihjäl mig!
    Körde Daktacort. Blev bara värre. Övergick från ”bara klia” till ”eld”- brände otroligt mycket, plus att händerna återigen började klia och bränna på samma sätt som i januari.
    Samtidigt så trodde jag att jag hade fått svamp under brösten, armhålorna, ljumskarna så flera gånger om dagen tvättade jag med klorhexedin, alsollösning och lade kompresser mellan vecken och kylde.
    Extremt noga med hygienen överlag, handsprit osv osv.

    Lördagkväll 17 April
    Ont av ”fotsvampen”. Klippte bort hud som fjällat, rengjorde och baddade.
    Fick mer ont.
    Ringde sjukvårdsrådgivningen för råd om svamp.
    Snabb/oregelbunden puls, tryck överbröstet, svårt att andas, skakig och yr är mitt allmäntillstånd sen några månader, men Hasse fick nog.
    Ringde ut till medicinen akut som bad mig komma.
    Kom in direkt, fick betapred/tavegyl. Klådan fortsatte i öronen, rev i halsen, bakom näsan, ansiktet, läpparna svullnade, ryggen, fötterna och hårbotten fortsatte klia.
    Fick adrenalin och något annan spruta.
    Då sjönk pulsen 30 slag/min.
    Jag tog mitt första djupa andetag på evigheter!

Skitsamma i klåda, het hud eller annat- för mig var vinsten att känna andetagen hela vägen ner i lungorna och en lugnare puls.

Annons

ADHD/Bipolär-Varningar om Zyprexa läkemedel

Vilka val gör vi när det gäller medicinering?
Vilka valmöjligheter har vi?
Vilka alternativ finns att inte övermedicineras?
Vilken energi är vi själva beredda att lägga och prova INNAN medicinering är sista alternativet?
Vilken tillgång har vi till alternativa behandlingar; KBT, psykoterapi, sjukskrivningar osv?
Jag har de senaste två gångerna haft intressanta diskussioner med min läkare Björn. Han är intressant att prata och känner mig trygg, fri och öppen i samtalen.
Vi har diskuterat hur man ska kunna balansera den Bipolära delen av mig.
Jag är noggran med att kolla upp vad det är man vill stoppa i mig.
Jag kan visst ta medicin med svåra biverkningar så länge jag själv får välja vilka risker jag tar och kan väga för/-nackdelar mot varandra.
(som med Concertan).
Fann dock info om medicinen jag är misstänksam mot och känner jag måste frågasätta. Jag har aldrig haft psykotiska inslag eller liknande vare sig jag är Hypomanisk (mild) eller Manisk. (kraftig).
Jag sa att ”ska jag ta den där medicinen, Zyprexa,  kommer du ha mig krälandes här utanför 3 ggr/veckan; blir jag inte sjuk av den kommer jag garanterat tro jag är det”.
Det var de värsta biverkningar jag läst- för mig- blev bipacksedeln till Concertan en fis i rymden.
Blev inte bättre av att jag fann att läkemedelsbolaget som gör medicinen man vill ge mig i oktober fick betala de största böter i USAS historia och gigantiska belopp i skadestånd till olika stater.
Just diskussionen kring att jag TROR jag blir sjuk av medicinen, även om jag inte är det i egentligen mening- gjorde mig full i skratt själv.
Jag ser mig numera nästan som ”läkemedels-hypokondriker”….;-)
MEN, å andra sidan är jag jätte känslig för biverkningar överlag och kanske inte konstigt jag är misstänksam.
Nåväl, medicinerna är ingen lek alls.
Lamotriginen jag tar är en sk stämningsutjämnare. Enkelt sätt trycker den undan depressionsdelen så den inte blir lika djup (eller långvarig?)
Eftersom jag ganska ofta drar iväg i HYPOMANI så funderas det över om man skulle medicinera på andra hållet. Dvs ”betongkeps” som trycker HYPOMANIN neråt. Hänger ni med?
Fick utskrivet PYTTEDOS Zyprexa, men som vanligt, stoppar jag sällan i mig något utan att verkligen kolla vad det är och kolla konsekvenserna.
MEN! Bara när jag öppnade bipacksedeln reagerade jag på texten:
”Tabletterna tas genom munnen…..” Spontant tänkte jag att ”vad i helvete, är det skrivet för idioter?”. Normalt står det att tabletterna ska sväljas med halvt glas vatten osv….. MEN tas genom munnen….hm!
Biverkningarna var katastrofa och jag funderade över vad som finns rapporterat kring dessa.
Jag sökte massor. Och fann en del:
”Plötsligt dödsfall. Diabetesrisken är MYCKET hög, metabolismen katastrof och de festa går upp massor i vikt, risk för hjärt/kärl/TIA, spasmer, rullande ögon osv osv..”
Efter en del länkande fann jag att i USA har läkemedelsverket som gör Zyprexa fått betala historiens största böter och skadestånd pga av biverkningar osv. Men inte ett ljud här i Sverige, vilket i sig Uppdrag granskning gjorde ett program om.Varför tystades detta?
Nåväl. Jag är visserligen självmordsbenägen men vill gärna självbestämma det och inte leva under ”plötsligt dödsfall”, efter att kämpat för gå ner 46 kg vill jag inte bli fetför har jag inte blivit deppad innan och hoppa på Torso skulle jag fan göra det då. Att sitta och fika med spasmisk tunga och rullande ögon är inte heller så intressant.
Läkare Björn är dock ingen som pådyvlar och vi har intressanta samtal kring mina svängningar och hypomani kontra mani.
Detta kommer jag skriva om senare också.
Här kommer lite intressanta länkar jag fann om Zyprexa:
Zyprexa i Fass
Zyprexa
Skandalen
Läkemedelsverkets data om risker
EMEAS varning
Wall Street Journal.blog om böter
Reuter 12 januari 2010
Uppdrag gransknings kritik på utebliven reaktion om varningarna
Fox News januari 2009 om stämningen av LILLY läkem.bolag
Finns fler länkar i Läkemedelslistan på höger!

Vill poängtera att om jag hade varit så pass sjuk i mina episoder att konsekvenserna både för mig själv och mina nära blev svåra och smärtsamma, eller om jag ofta gick över gränsen mellan Hypomani och mani, skulle jag trots allt ta medicineringen.
Eller är dealen som nu. Jag skapar ett nätverkskontrakt- och om jag går över i mani utan att inse konsekvenserna får man göra en LTP och om man då trycker i mig ex Zyprexa är detta ok. MEN är ingen jag skulle fprtsätta med på frivillig bas iaf.


Bipolära pendels snöre

Sammanfattar en rörig vecka.
Minns dock inget av början av veckan.
Har en pressad tillvaro som påverkar mig både ekonomiskt men även rent socialt mycket.Yngsta barnens pappa har stått utan pengar lång tid och kommer dagligen för mat osv. Verkar som det håller på ordna upp sig med att han får behålla sin lägenhet, får besked i dagarna.
Har levt på mig sen dec- dvs min sjuklön.
Andra barnens pappa stått utan bostad länge och förnärvarande delar lägenhet med den andre pappan….tvärsöver gården.
En bra, kreativ men annorlunda lösning.
Men alla tjänar på det, båda får tak över huvudet, kommer ner i bostadskostnad och lägenheten tillräckligt stor för inte leva som sardiner.

MEN, jag är belastad.
Är beroende av möjligheten att få vara ensam emellanåt när jag känner att jag drar iväg. Men har inte denna nu eftersom de yngsta barnens pappa inte ensam kan försörja dem förrän förhoppningsvis nästa vecka.
Har varit så här några månader nu.
Jag mår jävligt dåligt med mina svängar- oroligt som fan.
Inte bra hålla in pysventilen för länge- hypomani några dagar är bättre än återhållsamhet som medför att den övergår i värre tillstånd.
Dessutom är jag uttråkad ofta- trots allt skit runt om. Men det är ju just det- skiten runt om som får mig längta och vilja ”göra något roligt”- flyk (dra i väg)…Är det ingen som kan bjuda mig på en rymdfärd till månen som en slutdestination, ett mål eller som en start på ”något”?
Hade långt besök hos min läkare i veckan, ca 2 timmar. Kunde inte svara på frågan om i vilket stämningsläge jag befann mig i. Menade han på morgonen/förmiddagen/efter lunch eller i ögonblicket?
Jag ligger på tomgång hela tiden….upp upp upp…ner ner ner…upp….ner…
Sliter och rädd att det blir som en ångkokare.
Intressant diskussioner och förbannat skönt att någon äntligen bara lyssnar utan lägga värderingar- få bli tagen på allvar att jag inte är ”puckad” eller ”lost”.
Fick frågan om vad jag skulle vilja göra med livet längre fram. Tar detta i annat inlägg. Morgondagen är dimmig, oidentifierbar och framtiden är inget jag längtar till faktiskt.
Har bra människor omkring mig utifrån just nu- känns så iaf.
Ska få stöd från socialen med en form av kontaktperson  som kan hjälpa mig i perioder med sortera och prioritera räkningar och blanketter osv.
Ska skriva ett nätverkskontrakt tillsammans med de människor som berörs runt om, lagt upp en mapp i datorn med hur jag ska saker ska skötas om jag inte är tillgänglig av olika anledningar.
Trots att många saker känns hoppfulla och jag ser att det kan bli något bra längre fram så vacklar jag så otroligt mycket.
Livet är ambivalent- och jag har inte bestämt mig ännu vad jag vill med det.
Som svar på min ambivalens skrev äldsta barnens pappa:
”Bara att hålla styr på pendelns snöre så att man kan reglera svängningsintervallet…”


Självbild och personlighet

Jag är vad man brukar säga en stark personlighet, karismatisk, lätt för entusiasmera människor, engagerad, positiv, ”för mkt”, gränslös, integritetslös, hämningslös osv…
En ny insikt jag gjort för inte länge sen var:
”Bara för jag är en stark personlighet behöver jag inte ha ett starkt Jag”.
Blev ledsen den dagen detta slog mig. Ofta fungerat bra med vänner och speciellt i den kreativa delen av mitt yrke. Men ändå har det alltid funnits den där malande känslan av:
”åh tänk om jag blir påkommen, nu är jag snart avslöjad för vara den fejk jag försöker dölja”….
”Tänker jag och känner jag rätt nu…?”
”Är det jag säger verkligen något jag står för?”
”Säger jag detta bara för jag orkar inte med kritik och för få vara ifred med mig själv?”
Jag vet förnuftsmässigt att jag är bra på det jag gör (gjort) men jag vet också att jag valde det jag gör (gjort) som en ”easy way”- för det är den enda värld jag känner mig trygg i.
Men inte den värld jag nu stigit in i.
Nåväl.
Mycket har snurrat kring Socialt arv-avvikelse- aldrig känt mig hemma i mig själv- Självbild- Jagkänslan- mitt egenvärde- vilka är MINA behov- Varför finns jag?
För vem finns jag?
Varför känner jag mig så trasig?
Varför har mitt liv sett ut som det gjort?
Vad är mitt arv?
Till vilken miljö föddes jag?
Vilka valmöjligheter hade jag då?
Vilka har jag idag?
Är de val jag gör mina?
Är de förväntningar från andra?
Jag föddes med en skörhet.
Var människor omkring mig rädd om mig?
Såg de mig eller är jag någon som bara finns?
Hur vet man vikten av att vara rädd om sig om ingen visade:
Hur gör man?
Är jag värd att vara rädd om?
Dysfunktionella familjer/flräldrar kan helt klart förstärka negativt och”lösgöra” eller skjutsa på de ”medfödda” funktionerna.
Gemensamt för alla dysfunktionella familjer är att de skapar ett stressat klimat för barnen att leva i. Oavsett dysfunktinalitet.
Stress. Ett stressat barn….blir ”stress-skadad” på ena eller andra viset.
Hur skapas en Självbild med grundkänsla av
stress, brist på integritet och förvirring?
Vilka blir konsekvenserna?
Vilka vägar och hur mår ett Vuxet barn med denna självbild?
Jag en någon som behöver förstå hur jag skapades för kunna förändra det som faktiskt gick fel längs vägen.